LIGA-Lunnarp 7-1
Målskyttar:
Alex Svensson 2, Andreas Mattsson 1, Johan Hansson 1, Jacob Lindblad 1,
Simon Österberg 1, Mattias Härstedt 1
Det var en vacker dag dagen då Liga 06:s beryktade B-mannar bjöd upp till årets första
riktiga polka-dans. Solen sken starkt och friskt på deras, efter en lång försäsong, väl-
svarvade kroppar. Glada miner och förhoppningar om en trevlig förmiddag spred sig
bland de 15 utvalda och deras två eminenta ledare Crister Olsson och Linus Nilsson-
Gunnarsson. Med en öststatisk disciplin värmde de upp inför vad som komma skulle.
Genomgång med Crister, samling i ring och ett litet motivationstal från den ultra-coola
lagkaptenen Johan Lindblad. ”Idag är en dag för hjältar, äran finns där, den är er för
alltid om ni sträcker er och tar den, öppna ögon och stora hjärtan kan aldrig förlora!”,
tänkte han säga men det som kom fram var något helt annat. Svammel svammel, det
var tydligt att den ärrade lagkaptenen var tagen av stundens allvar. Varför var han
nervös, och varför hade han kalsonger under sina shorts när han vet att de skaver så
mycket att han till slut inte kan spela? Detta var frågor vi alla ställde oss då.
Undertecknad vill inte säga sig ha alla svar men det står för honom klart att matchen
kanske vanns redan innan den var igång, genom att lagkapten Johan på ett finess-rikt
och outtröttligt sätt vann den så psykologiskt viktiga slantsinglingen. ”Vi stannar, sa
han till domaren med en stämma som fick motståndarna att förstå att de var på väg
att vandra in i en shitstorm utan dess like. Visste de redan då att de var slagna?
Motståndarna var Lunnarp och laget som skulle bli deras öde bestod av tre legioner
som under 90 minuter gjorde gemensam framryckning mot herravälde. En backlinje
som knattespelare i Lunnarp kommer få höra skräckhistorier om i många år framöver.
”Gör övningarna rätt nu annars kommer ”Frans Jäger”-backarna och tar er!”. Det är
så den kallas backlinjen, Frans Jäger, döpt efter de ouppbrytliga kassaskåpen som
ständigt gäckar Jönssonligans sinnen. Spelarna den består av är lika mystiska som de
är ökända, högerbacken Marcus”Amy”Mårtensson, den genomstarka viljespelaren med
sina schlager-kunskaper som bästa vapen. Själva låset, likt ett getingbo med invånare
som rutin, spelskicklighet, raka ryggar och passion, mittbackarna Stefan Lanza och
Johan Lindblad. Tre herrar delade för dagen på vänsterbacksplatsen, först legenden
Mattias Härstedt. Likt en hungrig prärievarg drog han fram längs kanten, mer löpningar,
mer löpningar, ge mig mer att göra, skrek hans kroppshållning ut! Ett kort gästspel
av den store galanten Jacob Lindblad som sedan lämnade över säcken till miljöns och
orgelmusikens stora förkämpe för ihopa-knytning. ”Steve Ullja” Olsson. En tvivelaktig
fot och ett på tok för stort självförtroende gjorde att målvaktstjänsten fylldes av Rasmus
Gunnarsson. LOL!
Vidare ett mittfält med en man lika ihärdig som han är hårig. Med en ständig rörelse
arbetade denna fältherre isönder det som var Lunnarp och med ben så graciösa strödde
han perfekta bollar över spelplanen likt de vore strösocker från det finaste av bagerier.
Mannen är Ola Andersson och min beundran är total. Till sin hjälp hade han ovannämnda
Jacob Lindblad. När denna furier drar fram och skojar med sina motståndare innan
han lägger iväg en öppnande passning är det som om högtalarsystemet sätts igång och
Timbuktus berömda textrad ”han är här han är där han är everywhere, från Sergels
Torg till Trafalgar Square” ger ord till hur motståndarna känner sig. Ansträngda vader
hindrade tyvärr Jesper Olsson från att visa upp sitt ursinne, men det han hann med
gjordes med bravur.
Ett konstverk med sin rätteliga upphängningsplats Louvren, Paris skapades under
matchen. Den basker-klädde målaren var Alex Svensson, vänsterspringaren som
bjöd oss på ett konstmål fem Lunnarp-spelare inte kunde sudda ut från historie-
böckerna.
Vad vore en penis utan toppen, jo uddlös, och det är väl så man bäst beskriver
vad Liga06:s B-lag vore utan sina anfallare. Hur jag skall beskriva det arbete
herrarna Simon Österberg, Magnus Karlsson, Johan Hansson anförda av sin interna
ledare Andreas Mattson utförde vet jag inte. Kanske bäst genom att säga att de
verkligen var skiten i den skit-storm jag tidigare nämnde, den som vi så gärna
välkomnade Lunnarp till.
En första halvlek med mycket kamp och mental inkörning banade väg för den
totalt utlösande andra halvleken. 7-1. Målandes inte en gång utan två Alex Svensson.
Andreas Mattsson fick utdelning för sitt fantastiska arbete. Simon Österberg likt
en respektlös Billy the Kid skjuter sig in i målprotokollet. Mattias Härstedt bevisar
att gammal är rätt så äldst. Jacob Lindblad med en straff endast en målvakt kunnat
rädda. Johan Hansson med sitt fantastiska löpsteg som för dagen välsignade honom
med ett mål.
Saken blev en biff. En perfekt inledning på en viktig säsong. Återigen bevisat vilket
gäng de är. Musik, tvättning och en stilla kopp seger-kaffe i den bästaste av
gemenskaper avslutade förmiddagen och med ett lyster av välbehag gick de 15+2 hem
till sitt. De 15+2 som bevisade att idag var en dag för hjältar, att äran fanns där och
om bara sträcker sig ut kan man ta den, och att öppna ögon och stora hjärtan ALDRIG
kan förlora.
Truppen:
Rasmus Gunnarsson
Johan Lindblad
Marcus Mårtensson
Stefan Lanza
Ola Andersson
Magnus Karlsson
Jesper Olsson
Alex Svensson
Andreas Mattsson
Simon Österberg
Jacob Lindblad
Stefan Olsson
Allesandro Bologna
Mattias Härstedt
Johan Hansson
